När hjärtat brister och värmen när en kan göra skillnad, att vara hundägare är att vara oegoistisk.

Tårar av saknad och glädje. 

Jag har en vän som heter Ann-Catrin, hon är en fantastisk person som på kort tid blivit en mycket nära vän. 

Via Ann-Catrin har jag fått lära känna Eva som idag är fodervärd åt vår fina Hjördis (Wie Humelies Knuffels).

Ann-Catrin och Eva frågade mig i somras om jag kunde hålla ögonen öppna efter en äldre dvärgschnauzer som skulle omplaceras, gärna tik och gärna svart. Det var till deras goda vänner och grannar Tord och Inger som förlorat deras fina hund Fanny och sedan dess varit hundvakt åt ”alla”. Ett hem fyllt av kärlek och omtanke för en hund och nu var det dags att ge den kärleken till en ny hund.

Så jag har hållit koll och skickat det jag sett, men det har inte blivit någon hund för Inger och Tord. Samtidigt som det sått ett litet frö som sakta fått växa hos mig…. Vår fina, mjuka, snälla Whoops som aldrig tar någon plats. Den vänligaste och snällaste dvärgschnauzer som finns. Hon är värd all kärlek och skulle det finnas ett hem till henne där hon får all uppmärksamhet och kärlek, utan att behöva dela med någon annan. Att vara hundägare är att vara oegoistisk och Whoops har det bra hos oss, men skulle hon kanske ha det ännu bättre Hos Inger och Tord? ❤

Så jag ställde frågan och i fredags kom de för att hälsa på oss och Whoops.

Ibland känns det bara rätt, in studsade två glada pensionärer fulla av liv och lust, de hejade lite snabbt på mig och ”kastade åt mig” lite fikabröd (antar Eva skvallrat om min brist på just det) sedan slängde de sig båda på golvet för att lära känna Whoops.

När de åkte hem efter några timmar så hade de Whoops med sig.

Hjärtat blöder, tårarna rinner och hon saknas här. Men den glädjen och värmen som Tord och Inger uppvisade när jag sa att de får ta med Whoops hem och så testar vi hur det fungerar, den är värd mer än så mycket annat, att få bilder på en avslappnad Whoops i knä på en strålande Tord och rapporter om vardagen som långa promenader, hennes plats i säng och hjärta.

Ibland får en ta beslut som gör ont, men som är det rätta för alla.

Vi kan åka och hälsa på Whoops när vi vill, hon finns kvar och är nu en daglig glädjekälla för ett par som redan nu älskar henne högt, det är värt våra tårar av både saknad och glädje! ❤

Tack för allt Whoops, vår gåva till dig är ett eget hem utan andra hundar där du får all kärlek, allas knän och en hel säng ❤